Galet galet!

Nu får det snart vara nog!

Elias har nu haft feber i snart 8 dygn, inget mycket men är uppe i 38,5 mellan alvedonen. Rosslar, slemmar och hostar så han gråter. Vi varvar alvedon och ipren, mycket vatten och höjt spjälsängen under huvudändan. Men det bara fortsätter.

Han gallskriker halva nätterna. Han somnar vid 19.30 men vaknar innan midnatt igen och skriker, sover i 5 minuters omgångar, skriker timmar i sträck tills han kippar efter andan och kräker slem, han somnar vid 06-07 tiden igen och sover i 2-3 timmar av utmattning.

Inget funkar mer än att sitta upp i soffan med honom så han kan andas ordentligt. Han somnar i famnen men så fort man lägger honom i sängen så vaknar han igen fastän han låter bra i andningen och inte är täppt i näsan. Han gallskriker tills man går upp och sätter sig i soffan igen. Jag och Gabriel löser av varandra på nätterna, vilar i omgångar på dagen nu under helgen. Detta har pågått i en vecka nu och vi är lagom slitna...snart sätter jag Elias på ett tåg till malmö så kommer vi efter till midsommar som planerat!

I fredags tyckte vi att han lät alltför hostig och rosslig. Ringde hans BVC sköterska som tyckte vi skulle åka in till Danderyds barnakut. Lagom roade var vi då vi ha så dålig erfarenhet av idiot sköterskor vi träffat som inte tagit oss på alvar. Men väl inne så blev det jätte bra. Vi fick träffa en lite äldre sjuksköterska som skulle ta hans anamnes, hon kollade på honom och sa "Hur mycket feber har du då vännen?" Vi förklarade att han var inne på 5e dygn. "Äter dåligt och hostar mycket, stackars liten!" ÄNTLIGEN en person på akuten som ser vad felet är på barnet utan att vi behöver berätta, hon hade varit med förr. Hon antecknade innan vi hann öppna munnen för hon visste redan vad som var fel. Utan några onödiga frågor så sa hon "Ni ska få träffa en läkare istället för att sitta här och prata med mig!"

Bara efter ett få minuter så kommer läkaren. Gör en full koll på honom, han var feberfri men bara pga av att han hade fått alvedon 3 timmar tidigare så det brydde hon inte sig om. Hon kollade öron, hals, mage och allt och Elias skötte sig jätte bra! Hon försökte lyssna på hans lungor men han tyckte det knall röda stetoskopet var jätte fint och ville hjärna hjälpa till. Han fick istället låna hennes penna och det nöjde han sig med så hon kunde lyssna vidare.

Det visade sig att han var tung och rosslig på ut andningen och han andades rätt ytligt så han skulle få prova att inhalera så luftrören vidgades. Två gånger i två minuter med 20 ministers vila emellan, han satt lugnt och fint och andades i masken, dem berömde honom så! Efteråt lyssnade hon på honom igen och han lät mycket bättre i andningen. Det kan vara så att just denna förkylningen satte sig på luftrören och att nästa gång sätter det sig kanske på öronen eller något, men fortsätter det att bli såhär var gång han blir förkyld så kan det tyvärr vara så att han har fått barnastma som triggas igång vid infektioner. Jätte tråkigt men skönt att det upptäcktes för nu har vi fått en inhalator med oss hem så vi kan inhalera hemma vid behov. Denna tycker han inte alls är lika rolig trots att den ser ut som en anka ;-) men vi övar på att hitta en bra teknik.

Idag är det söndag och om denna natten blir lika dan och febern inte ger med sig så ringer jag barnläkaren på BVC imorgon så får dem kolla på honom igen. Något stämmer inte...jag känner mitt barn!